VI STÄNGER ETT KAPITEL
Imorgon så lämnar vi över nycklarna till dem nya hyresgästerna och jag har börjat smälta att vi måste lämna vår fina lägenhet, för gott. Låter kanske dramatisk men det är så mycket känslor kopplade dit. När vi fick vår första son, Lincoln så var det dit vi kom, där fann vi våra roller som föräldrar och fick ihop en vardag tillslut. Jag var mammaledig länge och spenderade många dagar i den lägenheten. Lincoln växte upp där från helt nyfödd till 20 månader. Han fick nästan sin två första år där, i vår lilla tvåa. ♥
När vi var där förra veckan så började jag faktiskt att gråta. Vi var där för att tömma lite grejer och spackla igen hål i väggen. Älskar den lägenheten, älskar utsikten, älskar läget, älskar känslan vi hade där och allt som vi byggt upp mellan dem väggarna. Finns så mycket känslor där, fina känslor! Tanken av att den tiden är förbi är också ledsamt. Vi får försöka få tillbaka lägenheten när vi är pensionärer igen och det är lagom stort för bara oss två, haha.. 😜
Vi ska bli fyra snart och en tvåa blir för litet för oss, vi var liksom tvugna att flytta. Är taggad på vart vi är på väg och vad som kommer härnäst. Som om inte flytten vore stort nog så ska vi snart välkomna vår andra son. ♥ Det finns mycket fint som väntar och mycket nytt att bygga.
Så här såg det ut när vi flyttade från vår etta till vår tvåa, vi flyttade ju i samma byggnad så det var "bara" att slänga in allt i hissen då. Jag var ju gravid även under denna flytt så jag behövde inte göra så mycket förutom att gå runt och vara stressad och irriterad, haha!
Vår fina, fina utsikt! Eller det var vår.
Älskade känslan vi fick till, den har vi även i vår nya lägenhet då alla möbler är med.
Chumba bodde med oss ett långt tag. Känns som ett helt annat liv.
Här var jag gravid med Lincoln i vecka 20!! Ser ni hur liten magen var? Herregud. Hade precis fått reda på att vi väntade en pojke även om jag kände det på mig hela tiden.
Jag gick ju hemma i flera månader innan Lincoln kom (pga corona) så många dagar spenderades med att göra i ordning och fixa inför att han skulle komma. Känns som att jag/vi ligger sjukt efter denna gång. Vi måste packa BB-väska och tvätta kläder ganska snart!!
Min mage blev så sjukt stor! Den sista bilden med gråa kläder är tagen 3 dagar innan Lincoln kom. Då hade mitt vatten börjat sippra och vi hade fått tid för att sättas igång. Den 17:e augusti åkte vi in och det räckte med en tablett för mig innan hela processen var igång. Han kom den 18:e augusti. ♥
Vi kom hem till en helt ny verklighet och med ett helt nytt liv! Det var så sjukt, är taggad på att få gå igenom det snart igen. 
En ny vardag som i början innebar mycket sömn och återhämtning för oss alla!
6-månaders bilder som vi tog på Lincoln, ååhh, han kändes så stor redan. Hade jag fått min önskan igenom så hade jag velat vara gravid igen redan när Lincoln var tre månader, sa till Oscar "nu vill jag ha en till" men vi kom överens om att vänta några månader till och såhär i efterhand så är man kanske lite glad för det ändå. Jag älskar Lincoln så mycket, han är hela mitt liv och att jag ska få älska en till såhär mycket är obegripligt. Det finns väl inget bättre?